har sett fienden i brunögat

blåögat??? vitögat??? nåväl, så här är det: jag känner en liberal. ja, trots mina minst sagt frostiga uttalanden om personlig frihet, entrepenörskap etc etc – kanske låtsas han bara läsa det jag skriver, kanske bryr han sig inte, kanske har han det varma kynne som utmärker den borgerlige mannen i nådens år 2010 VET EJ. vi pratade lite. jag föreslog en kompromiss. jag sa: om vi båda röstar på fi så kan vi fortf tala m varandra efter den nittonde september. liberalen, som vi kan kalla david, för… han heter faktiskt så… gapskrattade (hånfullt i mina öron men va vet jag?). det betydde nej.

snacket fortsatte. jag frågade david varför han inte trodde på välfärd och varför han tyckte att människor i ekonomiskt och socialt utsatta positioner skulle straffas. han ilsknade till. började rya. david hävdade att jag hade en skev bild av verkligheten och mina meningsmotståndare, och framförallt av honom. han hatade inte fattiga. tydligen tyckte han att även ensamstående mammor i förorten skulle kunna få laga sina bissingar.

han förklarade för mej att skillnaden mellan oss var tillvägagångssätten. hur vi tror att välfärd ska uppnås. ett återkommande ord var – har jag i efterhand efter viss research – förstått var keynesianism. inte kantianism som jag i min fåfänga hoppades… hit me, tänkte jag. visst, vi kan prata om gamla filosofer, är det nåt jag kan så är det gamla filosofer! men naj detta var en ny gubbe. aktuell på 60-talet. NITTONHUNDRAsextitalet. inte direkt fräscht det heller menmen.

zzzz, tänkte jag. david pratade om keynesianism. jag slutade lyssna. till slut frågade jag: men om den borgerliga politiken nu i längden ska leda till välfärd, vilket jag av hela mitt hjärta hoppas att du tror (detta kallas inom filosofin principle of charity. att alltid tolka till talarens/skriftställarens fördel!) – hur ställer du dig då till att alliansens politik urholkat välfärden och att folk levt i värre snusk och synd än i fattigsverige anno 1910-tal????

nej, sa david. det har de inte. de har haft det BRA. BÄTTRE ÄN PÅ SOSSARNAS TID.
NEJ, vidhöll jag. DE HAR HAFT DET SKIT, ELLER VÄNTA NU, JAG HAR HAFT DET SKIT! sen urartade diskussionen och jag skrek att entrepenörskap bara är en ursäkt för att folk ska få sälja analsex och samtidigt vara sina egna chefer – men jag kom ur detta som en klokare människa. jag vet nåt om det borgerliga blocket nu som jag inte visste tidigare. de vill oss alla väl. döm då av min förvåning när jag läste följande stycke imorse:

Mona Sahlin talade igår om ett historiskt val där solidaritet och jämlikhet står på spel. Fredrik Reinfeldt använde ordet vägval, om en bidragslinje som ställs mot hans arbetslinje.

och så var vi tillbaka igen… det borgerliga blocket ställer ‘bidrag’ mot ‘arbete’. så hehe nej, jag köper inte för fem öre att de inte föraktar människor utan sociala/ekonomiska/socioekonomiska resurser.


via crookedruler.com

2 Comments

Filed under Uncategorized

2 responses to “har sett fienden i brunögat

  1. Katte Fnatte Mus

    Käraste!
    Keynes var även visionär. Han fattade tex redan på 1960-talet elementära saker som att naturens resurser skulle ta slut, att förgifta jorden var dumt, inte minst av ekonomiska skäl, samt att OM EKONOMIN fortsatte utvecklas i samma takt (vilket den gjort!) med tillägget att den även skulle globaliseras (vilket ekonom även ÄR) skulle det ekonomiska korthuset rasa ihop med ca 10-års intervaller. Keynes förutspådde även att framtidens medborgare skulle efterfråga mer fritid OCH vara beredd att “betala” för den. Han fattade även att teknik skulle komma att ersätta människors arbetsinsatser vilket skulle få till följd att den eftefrågade “fritiden” skulle erhållas vare sig man ville eller ej. Keynes tankar kring att MÖTA denna oundvikliga framtid (läs: här & nu) var att alla skulle i framtiden “dela” på arbetstillfällena genom att arbetstiden skullf successivt förkortas till ca 4 tim/arbetsdag. Så skulle arbetarna även få sin hett efterlängatade fritid.
    Keynes var inte dummare än att han fattade att den framtiden skulle innebära en avsevärd status förlust dvs. medborgarna skulle leva i all enklehet – generellt – men absolut inte i misär/fattigdom. Han fattade även att vissa (läs: entreprenörsfôlket/ ivrarna) INTE skulle tillåta solidaritets handlingar i någon större omfattning.
    Så, Käraste, ännu en gång har du slagit huvudet på spiken ellet tittat rätt in i brunögat på de som förespråkar valfrihet & entreprenörskap som den religion det faktiskt är. Den som säger att borgarna har gjort saker och ting “bättre” i gamla Svedala är antingen/eller/och troende på det sätt som karaktäriserar dessa aningslösa individer. Keynes teorier och visioner är förvanskade i mångt och mycket – han gillde faktiskt skatt minst lika mycket som jag & Mona S!
    /Katte Fnatte Rests Her Case

  2. Katte Fnatte Mus

    Den Keynesianska modellen.
    John Maynard Keynes (1883-1946) mest kända verk ”The General Theory of Employment, Interest and Money ” (1936) är grunden till den Keynesianska modellen/teorin. Denna teori blev i sin tur grunden för den moderna stabiliseringspolitiken. Teorin säger att konjunkturen kan styras för att uppnå full sysselsättning med hjälp av finanspolitiska åtgärder.

    ”The General Theory of Employment, Interest and Money ” hade två budskap där Keynes med sin modell visade att kapitalistiska ekonomier kan hamna i långvariga depressioner samt visade även modellen hur olika finanspolitiska beslut (expansiva) kunde leda till att dessa ekonomier tog sig ut ur dessa depressioner.

    Själva teorin skapades genom att Keynes ifrågasatte prismekanismen för arbetsmarknaden d.v.s. de nominella lönerna föll inte trots arbetslösheten. Prismekanismen från den klassiska teorin innebar att jämvikten alltid skulle återställas på alla marknader. Keynes visade här att prismekanismen inte fungerade då det var själva prismekanismen som var orsaken till massarbetslösheten då den inte fungerade.

    Den Keynesianska modellen fungera i korthet enligt följande: På grund av oro för framtiden väljer allmänheten att spara d.v.s. personer väljer att sätta in sina pengar på en bank i stället för att exempelvis köpa en ny bil. Detta resulterar i en minskad konsumtion. Företagen känner av den minskade konsumtionen då de säljer färre varor vilket i sin tur bidrar med att företagens lager ökar. För att täcka denna förlust sägs personer upp från sina arbeten. Minskningen av efterfrågan sätter igång en kedjereaktion med ytterligare uppsägningar som följd d.v.s. i och med fler uppsägningar och högre arbetslöshet minskar de som blir uppsagda och arbetslösa också sina konsumtionsmöjligheter. Denna kedjereaktion grundar sig i att prismekanismen sätts ur spel.

    Kärnan i den Keynesianska modellen är en kombination av givna priser och löner samt att själva konsumtionen inte ökar i den takt som hushållen ökar sina inkomster, marginella konsumtionsbenägenheten (om hushållens inkomst ökar med en krona ökar inte konsumtionen med en krona p.g.a. exempelvis skatter m.m.). Det är bl.a. detta som kan styras med hjälp av expansiva finanspolitiska åtgärder.

    Källa: Fregert, K., Jonung, L. (2009), Makroekonomi – Teori, politik och institutioner (upplaga 2:7), Pozkal, Polen.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s