ett anständigt liv del 2

lena andersson (som fö skrivit en av de största ångestromanerna i svensk historia. ja jag menar det! jag får svår klåda i ansiktet bara av att tänka på “var det bra så?”.. men läs den!) har skrivit en rolig artikel i dn som heter “liv eller småbarnsliv”. den handlar om samhällets fixering vid att skaffa barn, reproduktion och – det bästa – hur barnaalstrandet används som giltigt skäl att lägga ut hushållssysslor på entrepenad. man måste ju hinna leka med barnen för i helv..

jag och min kompis karin (som fn förgyller det arma göteborg med sin närvaro. jag ber för henne!) brukar prata mycket om det andersson kallar moderskapskulten:

Moderskapskulten har förfärande nog inte avtagit med feministisk medvetenhet, utan ökat. Om jag minns rätt var DN:s 8 mars-tema i år kända kvinnors berättelser om sina förlossningar. Påven kunde inte ha tänkt ut det bättre.

hon fortsätter:

Det sociala trycket på reproduktion är kolossalt, kallt och oreflekterat. Förebilder behövs för att bryta normen så att fler unga människor ser att liv utan barn inte är en skräckvision av ensamhet utan en reell möjlighet för både världen och individen.

det är ungefär det här som brukar bekymra karin och mig. notera asymmetrin mellan stycke ett och två: i det första talar vi om moderskapet. i det andra om unga människors valmöjligheter. alltså: vilket val man än gör (eller planerar att göra, man är väl inte sjuttitalist heller) är man en kvinna som tar ställning till moderskapet. att vara en kvinna som inte vill ha barn är en stereotyp som tycks så mycket djupare rotad än individen som väljer bort reproduktion. jag vet inte vart jag försöker komma; anderssons politiska budskap är explicit.

jag tänker på alla killar jag känner, som oavsett om de är 20 eller 30, kan mala på i timmar om vad de vill göra med sina barn och vad glinen ska heta. de blir glansiga i blicken och ser ganska belåtna ut. och.. det stör mig. som in i helv. andersson skriver om att män inte är föräldralediga för det är kul att va ute i världen och jöbba och se olika grejer (pyramiderna.. frihetsgudinnan..) medan kvinnor är fast i schablonen och har svårare att göra valet. så vad är grejen med alla belåtna spolingar? att fatta ett beslut in för framtiden som vi andra inte ens förväntas fatta? alltså jag vet inte men jävla tjat


kolla då tjejer.. kolla då.. JAG vill minsann ha barn…

1 Comment

Filed under Uncategorized

One response to “ett anständigt liv del 2

  1. Måns

    JAG vill minsann ha barn, men mest för att de är gulliga att leka med och lära olika saker. Dvs på ett ansvarslöst sätt. Dvs orkar inte sätta mig in helt i det men tror du har rätt.

    “Njuter av manligt privilegium – inte behöva sätta sig in i någonting som känns problematiskt”

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s